När livet suger musten ur en

Några av er härliga människor har uppmärksammat att jag inte skrivit något på ett tag. Det stämmer ju himla bra.

Jag är en sådan person som, när jag mår bra och allt flyter, är vansinnigt kreativ. I dessa perioder orkar jag hur mycket som helst. Jag har verkligen all energi i världen.

Men sen händer något. Jag har aldrig klarat av att sätta fingret på vad det är som utlöser dessa "episoder". Men jag dyker. Jag orkar inget. Jag har fullt upp med att stålsätta mig att klara mitt jobb, hämta barn, handla, laga mat och bara i största allmänhet få vardagen att gå runt. När väl vardagen gått runt finns det liksom inget kvar. Jag är dränerad.

Jag har haft lite av en sådan period nu. Det har varit mycket som har varit tungt. Jag tror och hoppas att jag ska vara på banan igen snart. Jag har ju så mycket jag vill göra. Så många idéer.

Det jag vill säga är att det är trevligt när någon undrar var man tagit vägen. Det gör att det känns lite bättre. Jag är snart tillbaka, jag lovar. Lite till bara. Måste pausa lite till, men snart.