Eftersom Lill-Fisan den senaste vecka förvandlats från världens gullunge som bara skrattar, kramas och pussas till ett litet monster som bara skriker sparkar och slår har det inneburit vissa problem. Det har varit cirkus och slagsmål varje morgon, eftermiddag och kväll.
Vad bråkas det om då? Ja, allt. Inte gå upp ur sängen, inte klä av, klä på eller byta blöja. Inte äta, inte overall, skor eller mössa. Inte duscha, inte sluta duscha, inte pyjamas, inte gå och lägga sig och så vidare i evighet.
Jag ska erkänna att maken och jag har börjat bli smått frustrerade. I morse var det min tur att få monstret upp och iväg till dagis. Men idag körde jag helt ny taktik. Jag fixade mig själv först sen började jag lugnt och fint väcka det lilla barnet medan jag fixade frukost. När hon vaknade bar jag ut henne i soffan där frukost för två var uppdukade och teletubbies var igång. Tack vare dessa färglada små figurer så åt Lill-fisan frukost, något som inte hänt på en månad. Hon bytte blöja, tog av pyjamas och klädde på sig utan att knota. Hela morgonen förflöt utan ett enda bråk. Inte ens dagislämningen urartade till en scen.
Jag hävdar att det är tack vare teletubbies. Det finns en jäkla massa människor som skulle kalla det dåligt och slött föräldraskap att sätta på TVn det första man gör på morgonen. Jag måste säga att jag kallar det smart föräldraskap. Hellre lite tv i 20-30 minuter än 90 minuter bråk, skrik och gråt.
Jag är sjukt nöjd med min morgon!
1 kommentar:
Gör vad som funkar! Ni skulle LÄTT märka om hon börjar fara dåligt av det.
Vissa perioder har det varit tv-frukost här också, för att få vakna långsamt.
Min grabb hade en period med raseri-utbrott. Jag böjade med ett knep, Parenting-by-Trams, vilket egentligen handlade om att försöka leka iväg honom till förskolan. Lite positiv atmosfär i stället för gnat, lite få honom att känna att han har inflytande. Hans utbrott är över nu, han är 4.
Testade samma taktik på hans storebror. Han suckade och rullade med ögonen.... :-)
Trevlig blogg du har. Läckra tårtor!
Skicka en kommentar