Till den kreativa familjen

Trumpet och famfar! Detta är mitt 100:e inlägg så det är bara att läsa och njuta. Det har pysslats lite hos familjen Fis under helgen. Den absoluta favoriten är ju att måla med akrylfärger men det blir sjukt slabbigt så vi har introducerat modellera. Ibörjan var intresset svalt men efter att jag och pappa Fis suttit med och gjort allehanda fantastiska ting i lera så har att leka med lera tagit sig upp till delad förstaplats bland favoritaktviteterna.

När något blir så roligt att Lill-Fisan kan sitta, åtminstone 10 minuter, själv och bara pyssla och förundras, ja då vill vi föräldrar uppmuntra det här. Så i söndags bar det av till den lokala leksaksaffäen och en liten kavel och diverse olika kakmått i plast införskaffades. Jag och maken tycker att det är vansinnigt roligt att handla leksaker men en baksida till det hela är att det blir en jäkla massa smågrejor som ligger strödda lite överallt. Är det något jag är allärgisk emot så är det småpryttlar som inte har sin bestämda plats. Jag kände på en gång att alla dessa små kakmått kommer 1) driva mig till vansinne för att de ligger slängda över hela lägenheten, 2) försvinna eftersom de ligger slängda överallt och det kommer reta skiten ur mig när de inte finns att hitta.

Det här måste ju åtgärdas tänkte jag. Vad bättre är att förvara små bakprylar i om inte i en fin liten tygpåse. Eftersom jag har haft lite dåligt samvete för det dyra tyget jag spontanshoppade till Lill-Fisans förklade tänkte jag att jag syr en påse som matchar förklädet! Strålande idé och ingen behöver ha dåligt samvet för en massa dyrt tyg som inte används.

Såhär blev resultatet. Själva påsen är fodrar med det randiga tygen och sen har jag vikt över kantet och sytt en ´"tunnel" som jag trätt två randiga snören igenom så man kan dra ihop öppningen till påsen.