Minisemester i vardagen

Ja, nu var det länge sedan sist jag skrev något. Det är tydligen så länge sedan att en av mina vänner hörde av sig och undrade hur det var, jag hade ju inte bloggat på så länge. Det var himla gulligt av dig stumpan (du vet vem du är) men jag mår bra, lite trött men annars bra. Det har varit en hektisk vecka på jobbet med vansinnigt tidiga morgnar och inte alltid så tidiga eftermiddagar. Det charmiga med mitt uppdrag är att eftersom jag är en liten konsult på det stora företaget så är jag inte betrodd att vistas i företagets lokaler närhelst jag önskar. Jag är begränsad till tiderna 06-18. Så, behöver man jobba skiten ur sig, dvs vara på jobbet 12 timmar om dagen så får man snällt se till att vara ute i Södertälje klockan sex på morgonen. För alla er som vet så tar det ca 35 min att köra ut dit en bra och trafikfri dag och då inser man rättså snabbt att jag har varit uppe tiiiidigt varje morgon denna vecka.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Jag tycker att jag har skrivit om alldeles för seriösa saker i mina senaste inlägg så nu tänkte jag bara ha ett "feel good" inlägg. Förra helgen var det ju så trevligt att om man tog en dags semester så fick man fem dagars sammanhängande ledighet. Jag hade tagit semester och tog lill-fisan och drog ut i skärgården. Pappa fis fick stanna hemma för att arbeta ihop till brödfödan på internet.

Inte illa plåtat för en 1-åring om än lite väl överexponerad

Vi åkte således ut i skärgården för att hänga med lill-fisans mormor och morfar. Det här visade sig vara en fullträff. För att göra det hela lite enklare så kan vi kalla stugan med tillhörande tomt för "Landet" (neeeej det har inget med att jag är en dryg Stockholmare som tror att alla som inte bor i stan bor på landet). På Landet så finns det en sandlåda, minst en gräsmatta med små blommor som man får plocka, en fotboll och en spjälsäng. Dessutom finns det en mormor och morfar som mer än gärna leker "prästens lilla kråka" och "rida ranka". Mormor och morfar göra så mycket mer än så men just de här lekarna får lill-fisan att skratta så hon kiknar.

Bara lill-fisans sandlåda

Jag vill nu passa på att ge mina föräldrar en stor eloge; ni är fantastiska! Jag har sällan kännt mig så utvilad efter en helg som efter denna. Men även om jag är så oändligt tacksam för deras omhändertagande så måste jag säga att jag skäms en del. Jag lyfte inte många fingrar under helgen utan i princip all markservice sköttes utav dessa underbara människor. Jag åkte och handlade ett par gånger, fixade färskt bröd från bageriet på söndagen och diskade en gång. That was it! Lite väl lite presterat av en vuxen människa kan jag tycka. Till mitt försvar får jag väl säga att jag hade lill-fisan hängandes i byxbenet större delen av tiden och det är lite bökigt att fixa med mat och annat med en unge på armen. Men, tack snälla mamma och pappa!

Fotboll och blommor, vad mer finns det i livet?

Så under helgen blev det många timmar i sandlåda, jagandes efter fotbollar (med en unga som skrattar hysteriskt på armen), blommor plockade och busande i spjälsäng. Jag måste erkänna att jag var lite orolig hur lill-fisan skulle reagera på spjälsängen. Hon har ju ingen här hemma. Men det gick så bra så, hon sov som en ängel och på dagarna ville hon ibland bli ilyft för att leka. Toppen!

Var e lill-fisan?