De flesta andra helgdagar är gamla. Det finns invanda rutiner och traditioner som lätt kan plockas upp för att det ska bli en bra och trevlig helg. Men med den här dagen så finns det ju inga riktiga traditioner. Ja visst, man kan åka in till stan (Stockholm City) och vinka åt Kungen, man kan gå på Skansen och vifta med flaggor, men det känns ändå inte riktigt som en helgtradition. Anledningen till att jag känner så kan ju naturligtvis vara att ingen av dessa aktiviteter innefattar mat på något sätt. Det är ju det jag har helger till egentligen. En ursäkt att få fläska på med god mat och dryck.
Jag inser ju också att i egenskap av förälder så är det ju lite upp till mig att skapa dessa traditioner runt nationaldagen. Jag vill ju att lill-fisan ska kunna sitta vid köksbordet med sin framtida sambo/make/fru och argumentera om hur nationaldagen bäst ska firas och då lägga fram det solklara argumentet "men så har vi ju alltid gjort i min familj!". Just i år känner jag att jag misslyckades lite på den punkten, att skapa traditioner. Det är kanske inte hela världen, jag tror inte att hon kommer ha några bestående minnen av just årets firande. Men det är ju något att ta i beaktande till nästa år.
Jag har i alla fall lagt grunden till ett bra nationaldagsfirande. Jag lyckades få till den Svenskaste av Svenska dessterter: Jordgubbs och rabarberpaj med rårördvaniljsås (Tack Leila!). Vaniljsåsen är hennes men pajen är min, bara min alldeles egen jordgubbs och rabarberpaj. Början till familjen fis familjereceptsamling. Den blev så god att jag nästan har börjat överväga om den kan vara något för midsommar.
En bit av traditionen för nationaldagen |
I sin oförstörda helhet |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar