Ibland drömmer jag

Ibland får jag en liten dröm. En dröm om att jag skapar de mest fantastiska bakverken som folk är fullkomligt galna i och betalar nästan hur mycket som helst för.

Ibland tänker jag att det kanske vore trevligt att bara få baka kakor och muffins hela dagarna. Dekorera vackra tårtor och cupcakes och bara låta kreativiteten flöda. Men vad skulle jag då göra som terapi när jag behöver släppa tankarna på jobbet? Eller så skulle hela mitt liv bara vara terapi och jag skulle vara superharmonisk jämt.

Jag skulle ha små fina kartonger som småkakorna packades i med silkespapper i pastellfärger. Tårtkartongerna skulle ha vackra snören med en lite fin personlig hälsning på, som typ ett tackkort. Åh, va roligt det skulle vara att ha något småskaligt.

Jag skulle stå i mitt provkök hela dagarna och experimentera fram nya recept, kom man och knackade på kunde man få köpa experimenten billigt och kanske mumsa i sig den över en kopp kaffe samtidigt som man höll mig sällskap i köket och pratade om sin dag.

Jag ser framför mig att jag har en liiiten, typ hål i väggen, butik på typ Rörstrandsgatan där köket är öppet med en bardisk som avskiljare, där skulle mina "gäster" sitta.

Det sägs att människor mår bra av att drömma. Att det inte alltid är nödvändigt att nå sin dröm huvudsaken är att den finns.