Med risk för att bli lite tjatig men det här är så sjukt tröttsamt. På måga ställen i samhället och av många personer så bemöts man med skepsism och kommentarer som "inte en riktig mamma" om man inte följer Reglerna. Men det är bara mammorna som döms känns det som!
Råkar man ha ett kul jobb och råkar man faktiskt vara intresserad av att utvecklas inom detta, så per automatik kan man inte älska, prioritera och se till sina barns bästa. What the f...k is up with that!?!
Det finns väl inte en männsika som skulle ifrågasätta en pappa som tar chefsjobbet när barnet bara är 6 månader? Inte en människa lyfter på ögonbrynet för att pappan "bara" är hemma 6 månader med sitt barn. Och ingen, ingen skulle få för sig att ifrågasätta samma pappas engagemang och kärlek till sitt barn. Men om den heliga mamman får för sig att inte bara leva för sitt barn då ser pöbeln rött och börjar hysteriskt att anklaga och peka finger.
Det lustiga med det här är att det sällan är män som klankar ner på andra kvinnors livsval och föräldrarstilar, nä! Det är nämligen andra kvinnor, mammor eller inte. Varför är man så förbannat ivrig att döma en medsyster som antagligen har helt andra förutsättningar än en själv? Vad är det som gör att så många kvinnor bara måste försöka trycka ner och slita andra kvinnor i stycken bara för att de inte lever såsom man tycker att man borde.
Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper andra kvinnor...
1 kommentar:
Hahahaha skumt att detta var det jag ville diskutera igår och så hade du precis skrivit ett inlägg om det. Skumt! Gillade sista meningen skarpt ;)
Skicka en kommentar