Trippa lätt på tå

Som jag skrivit tidigare så har jag blivit lätt manisk när det gäller virkning. Det spelar inte så stor roll vad det är jag virkar bara jag virkar. Jag vill gärna lära mig nya tekniker, maskor och prova nya saker. Så jag var tvungen att prova att virka ett par ballerinatofflor med spets. Voila!



 

Mönstret hittar ni här!

Duktiga morsan

En söndag för ett par veckor sedan hade vi en superhärlig dag. Hela familjen tassade runt i pyjamas/nattlinne hela dagen. Vi mös, skrattade, lekte, pysslade och hade det härligt tillsammans hela dagen. För min del blev det extra härligt eftersom jag hade tid att vara i köket en hel del.

Det blev både frallor, müsli och, hör här, vackra, glittrigt färgsprakande höstkakor.

Kakorna är av kavlad mördeg och sen gräddade. När de precis har kommit ut ur ugnen så strör man en socker och kanelblandning över dem. Jag har superfina kakmått i form av löv och ekollon från förra året när jag bara gick helt bananas och gjorde en Thanksgiving tårta till en väninnas middag. Nu fick de göra kakor istället för marsipandekorationer. För att kakorna skulle bli extra "höstiga" så färgade jag in sockret i lite höstiga färger.

Behöver jag tillägga att det var någon som åt så mycket kakor till mellis att middagen inte var så intressant? Och det var inte jag som åt. Dessutom kommer jag aldrig att vinna priset "årets morsa".

Möt draken Draken

Ja! Nu är jag tillbaka efter ett lååångt uppehåll. Det fanns två skäl till detta uppehåll, ett var att att livet höll ett helt vansinnigt tempo i det här hushållet så vi har knappt haft tid att tänka på vad som ska hända nästa dag. Det andra var att jag har varit så galet upptagen med att virka så jag har liksom inte velat ta mig tid till att fotografera, redigera och blogga om mina alser. Med det sagt vill jag presentera draken Draken.

Jag är väldigt stolt över draken, för jag har gjort honom helt själv! Inget mönster utan jag har bara kört på. Det betyder att han är lite knölig och osymmetrisk på sina ställen men han är ändå så himla go och fin att det inte gör något. Draken hann knappt bli ihopsatt förräns han var adopterad och fick ingå i de utvaldas skara.

Det var faktiskt en av de svårast fotograferingarna jag har gjort för det fanns någon där som bestämde helt och hållet hur draken skulle stå, äta eller sova. Jag fick inte röra!

Så det var bara att snällt fotografera i den posen som gavs. Fast det blev inte så tokigt.

Syjunta med tjejerna på jobbet!

Jag tycker att jag har världens roligaste jobb (för det mesta) jag har förmånen att ägna dagarna åt att sitta och snacka med folk i telefon, åka runt och snacka med folk, luncha och dricka kaffe. Jag har de mest fantastiska konsulterna som jag ska belägga och varje gång jag presenterar någon av mina konsulter är det med stolthet i bröstet. Det är fantastiskt att kunna säga till sina kunder att "här är en helt fantastisk person som dessutom uppvisar en enorm yrkesskicklighet" och dessutom veta att jag filar inte det minsta lilla på sanningen! Det roliga med det här är att vi, i vår grupp som verkar inom ett otroligt mansdominerat ingenjörsområde, är ett härligt litet tjejgäng (jo, vi har några grabbar också). Dessuotm är vi alla vansinnigt pyssliga och kreativa av oss.

Så ikväll är det syjunta med tjejerna på jobbet. Jag hoppas att jag kan virka färdigt rutor till ännu en sektion av min mormorsrutefilt. Det vore så kul om den blev färdig någongång...

När livet suger musten ur en

Några av er härliga människor har uppmärksammat att jag inte skrivit något på ett tag. Det stämmer ju himla bra.

Jag är en sådan person som, när jag mår bra och allt flyter, är vansinnigt kreativ. I dessa perioder orkar jag hur mycket som helst. Jag har verkligen all energi i världen.

Men sen händer något. Jag har aldrig klarat av att sätta fingret på vad det är som utlöser dessa "episoder". Men jag dyker. Jag orkar inget. Jag har fullt upp med att stålsätta mig att klara mitt jobb, hämta barn, handla, laga mat och bara i största allmänhet få vardagen att gå runt. När väl vardagen gått runt finns det liksom inget kvar. Jag är dränerad.

Jag har haft lite av en sådan period nu. Det har varit mycket som har varit tungt. Jag tror och hoppas att jag ska vara på banan igen snart. Jag har ju så mycket jag vill göra. Så många idéer.

Det jag vill säga är att det är trevligt när någon undrar var man tagit vägen. Det gör att det känns lite bättre. Jag är snart tillbaka, jag lovar. Lite till bara. Måste pausa lite till, men snart.