Jag tycker att jag har världens roligaste jobb (för det mesta) jag har förmånen att ägna dagarna åt att sitta och snacka med folk i telefon, åka runt och snacka med folk, luncha och dricka kaffe. Jag har de mest fantastiska konsulterna som jag ska belägga och varje gång jag presenterar någon av mina konsulter är det med stolthet i bröstet. Det är fantastiskt att kunna säga till sina kunder att "här är en helt fantastisk person som dessutom uppvisar en enorm yrkesskicklighet" och dessutom veta att jag filar inte det minsta lilla på sanningen! Det roliga med det här är att vi, i vår grupp som verkar inom ett otroligt mansdominerat ingenjörsområde, är ett härligt litet tjejgäng (jo, vi har några grabbar också). Dessuotm är vi alla vansinnigt pyssliga och kreativa av oss.
Så ikväll är det syjunta med tjejerna på jobbet. Jag hoppas att jag kan virka färdigt rutor till ännu en sektion av min mormorsrutefilt. Det vore så kul om den blev färdig någongång...
En lite mys-pysig blogg om det som gör livet värt att leva. Dessutom passar jag på att vara lite smygpretto mellan varven.
fredag 19 oktober 2012
måndag 15 oktober 2012
När livet suger musten ur en
Några av er härliga människor har uppmärksammat att jag inte skrivit något på ett tag. Det stämmer ju himla bra.
Jag är en sådan person som, när jag mår bra och allt flyter, är vansinnigt kreativ. I dessa perioder orkar jag hur mycket som helst. Jag har verkligen all energi i världen.
Men sen händer något. Jag har aldrig klarat av att sätta fingret på vad det är som utlöser dessa "episoder". Men jag dyker. Jag orkar inget. Jag har fullt upp med att stålsätta mig att klara mitt jobb, hämta barn, handla, laga mat och bara i största allmänhet få vardagen att gå runt. När väl vardagen gått runt finns det liksom inget kvar. Jag är dränerad.
Jag har haft lite av en sådan period nu. Det har varit mycket som har varit tungt. Jag tror och hoppas att jag ska vara på banan igen snart. Jag har ju så mycket jag vill göra. Så många idéer.
Det jag vill säga är att det är trevligt när någon undrar var man tagit vägen. Det gör att det känns lite bättre. Jag är snart tillbaka, jag lovar. Lite till bara. Måste pausa lite till, men snart.
Jag är en sådan person som, när jag mår bra och allt flyter, är vansinnigt kreativ. I dessa perioder orkar jag hur mycket som helst. Jag har verkligen all energi i världen.
Men sen händer något. Jag har aldrig klarat av att sätta fingret på vad det är som utlöser dessa "episoder". Men jag dyker. Jag orkar inget. Jag har fullt upp med att stålsätta mig att klara mitt jobb, hämta barn, handla, laga mat och bara i största allmänhet få vardagen att gå runt. När väl vardagen gått runt finns det liksom inget kvar. Jag är dränerad.
Jag har haft lite av en sådan period nu. Det har varit mycket som har varit tungt. Jag tror och hoppas att jag ska vara på banan igen snart. Jag har ju så mycket jag vill göra. Så många idéer.
Det jag vill säga är att det är trevligt när någon undrar var man tagit vägen. Det gör att det känns lite bättre. Jag är snart tillbaka, jag lovar. Lite till bara. Måste pausa lite till, men snart.
måndag 24 september 2012
Det är INTE bara insidan som räknas
Det roliga med att ge bort saker är att man då gärna vill göra något fint att förpacka det man ska ge bort i.
Här använder jag pinterest till mycket inspiration. Ni minns säkert att jag för ett tag sedan tillverkade små badbomber. Det var ju så himla roligt och enkelt och fram för allt billigt, att jag faktiskt ville prova att ge bort dem. Jag får ju sån himla kick av att ge bort saker, och särskillt när folk blir sådär strålande glada. Så eftersom jag, som så många andra, jagar mina kickar bestämde jag mig för att prov-ge-bort till den person som jag vet blir glad vad jag än ger henne (nästan). Nä, inte mamma. Min fina jobbkompis. Hon som fick frukost i egentillverkad presentpåse, ni minns kanske?
Hursom, hon blir alltid jätteglad för saker man ger henne. Har man dessutom piffat till det hela är det ännu bättre. Här är något som jag fick ide av på just pinterest.
Sen blev det ju lite badbomber över och det kan ju vara roligt med något trevligt att ha dem i där i badrummet. Så det fixade jag också med en burk, lite jutegarn och en bit bomullspets.
Här använder jag pinterest till mycket inspiration. Ni minns säkert att jag för ett tag sedan tillverkade små badbomber. Det var ju så himla roligt och enkelt och fram för allt billigt, att jag faktiskt ville prova att ge bort dem. Jag får ju sån himla kick av att ge bort saker, och särskillt när folk blir sådär strålande glada. Så eftersom jag, som så många andra, jagar mina kickar bestämde jag mig för att prov-ge-bort till den person som jag vet blir glad vad jag än ger henne (nästan). Nä, inte mamma. Min fina jobbkompis. Hon som fick frukost i egentillverkad presentpåse, ni minns kanske?
Hursom, hon blir alltid jätteglad för saker man ger henne. Har man dessutom piffat till det hela är det ännu bättre. Här är något som jag fick ide av på just pinterest.
Sen blev det ju lite badbomber över och det kan ju vara roligt med något trevligt att ha dem i där i badrummet. Så det fixade jag också med en burk, lite jutegarn och en bit bomullspets.
Etiketter:
Lukta lite gott,
Making pretty,
Pinterest,
Pyssel,
What would Martha do?
lördag 22 september 2012
Mot kallare tiden
Ni kommer ihåg den superfina sjalen jag virkade nu sist? Nu var det ju så att det blev sådana sjuka mängder garn över så jag visste inte rikgtigt vad jag skulle göra med allt. Men! Jag har fått lite pippi på Missoni (om ni inte vet vad det är, googla) och det där härliga sick-sack ränderna. Till saken hör att jag hade hittat ett fantastiskt mönster på en virkad sick-sack randig filt. Eftersom jag inte kan följa mönster helt utan måste få hitta på lite själv så blev det en tubsacarf i de restgarnerna jag hade kvar.
Man måste ha en mössa också när det börjar bli kallt och vad passar bättre än en som är virkad med samma teknink som för mormorsrutor.
Visst blev det snyggt!? Den fantastiska modellen är syster-yster som blev så himla förtjust i sakerna så hon fick det hela som tack för hjälpen med bilderna. Så nu får jag virka en ny mössa till mig själv... Men det tar faktiskt bara 2 kvällar om man är lite effektiv. Tänk, efter en tubscarf, en mössa till vuxen och en mössa till Lill-Fisan (som hon vägrar att ha så nallen har den) så finns det garn kvar till MINST en mössa till!
Man måste ha en mössa också när det börjar bli kallt och vad passar bättre än en som är virkad med samma teknink som för mormorsrutor.
Visst blev det snyggt!? Den fantastiska modellen är syster-yster som blev så himla förtjust i sakerna så hon fick det hela som tack för hjälpen med bilderna. Så nu får jag virka en ny mössa till mig själv... Men det tar faktiskt bara 2 kvällar om man är lite effektiv. Tänk, efter en tubscarf, en mössa till vuxen och en mössa till Lill-Fisan (som hon vägrar att ha så nallen har den) så finns det garn kvar till MINST en mössa till!
onsdag 19 september 2012
Bubbel och sprak
Jag är ju ständigt på jakt efter bra gå-bort-presenter. Jag verkligen h-a-t-a-r att komma tomhänt till folk som tagit sig tiden och orken att bjuda över mig och min familj på något trevligt. Min favvo är att ge bort en svulstig "gottekorg" med lite goda kakor och skorpor, någon hemlagad (eller fin köpt om det kniper) marmelad, gärna något trevligt godis och kanske någon tesort. Men det fattar ju vem som helst att en såndär korg går loss på ganska så många kronor om man köper det. Alternativt måste jag planera i veckor i förväg för att hinna tillverka allt. När det blir sådan press är det liksom inte så kul längre.
Förr i världen, när det inte fanns en Lill-Fisa, så hade jag inga problem att hålla på med såntdär. Men nu förtiden... tja, det kan vara asroligt och värsta terapin och skaparglädjen men det kan också bli ett enormt stressmoment som slutar i att jag står och fräser till övriga familjen och är inte alls det minsta lilla Martha Stewart.
Så ok, fina gå-bort-presenter som inte gräver medelstora hål i plånboken och som inte tar ett decenium för en småbarnsmorsa att göra. Ja, ni som har varit med ett tag har ju läst om mitt scones-kit. En present uppfunnen i vild panik men, om jag får säga det själv, blev himla bra! Men det bästa är ju det som man kan göra när man har tid och som man kan förvara nästan hur länge som helst så det bara är att ta fram, slå in på något trevligt sätt och ta med.
Då hittade jag det här! Innan jag visste ordet av hade jag klickat mig vidare och var hamnade jag om inte.... Well hello, Martha!
Jag började göra den första satsen... Det blev en komplett FUBAR (för er som inte vet, Fucked Up Beyond All Recogniton). Jag hatar att misslyckas så jag börjar fundera på vad felet var. Skiten liksom jäste och bubblade och då slog det mig, för mycket vatten!
Gör om och gör rätt! Lite, lite vatten i taget som noggrant arbetas in (om man lyssnar på blandningen kan man ibland höra att den "fizzar" då måste man blanda, blanda, mera, mera, så det slutar). Då blev de så rackans bra! Kolla bara!
Till er som undrar (Erica, du undrade, med rätta, sist...) så är det badbomber. Typ samma sak som man kan köpa på LUSH! Fast inte lika... välgörande, eller nåt! Men roligar för man har gjort dem själv! Det är bara att erkänna, jag är så jävla pretto att jag tycker det är lite jobbigt att ge bort något jag INTE gjort själv... Fast det måste ju vara bra också.
Förr i världen, när det inte fanns en Lill-Fisa, så hade jag inga problem att hålla på med såntdär. Men nu förtiden... tja, det kan vara asroligt och värsta terapin och skaparglädjen men det kan också bli ett enormt stressmoment som slutar i att jag står och fräser till övriga familjen och är inte alls det minsta lilla Martha Stewart.
Så ok, fina gå-bort-presenter som inte gräver medelstora hål i plånboken och som inte tar ett decenium för en småbarnsmorsa att göra. Ja, ni som har varit med ett tag har ju läst om mitt scones-kit. En present uppfunnen i vild panik men, om jag får säga det själv, blev himla bra! Men det bästa är ju det som man kan göra när man har tid och som man kan förvara nästan hur länge som helst så det bara är att ta fram, slå in på något trevligt sätt och ta med.
Då hittade jag det här! Innan jag visste ordet av hade jag klickat mig vidare och var hamnade jag om inte.... Well hello, Martha!
Jag började göra den första satsen... Det blev en komplett FUBAR (för er som inte vet, Fucked Up Beyond All Recogniton). Jag hatar att misslyckas så jag börjar fundera på vad felet var. Skiten liksom jäste och bubblade och då slog det mig, för mycket vatten!
Gör om och gör rätt! Lite, lite vatten i taget som noggrant arbetas in (om man lyssnar på blandningen kan man ibland höra att den "fizzar" då måste man blanda, blanda, mera, mera, så det slutar). Då blev de så rackans bra! Kolla bara!
Till er som undrar (Erica, du undrade, med rätta, sist...) så är det badbomber. Typ samma sak som man kan köpa på LUSH! Fast inte lika... välgörande, eller nåt! Men roligar för man har gjort dem själv! Det är bara att erkänna, jag är så jävla pretto att jag tycker det är lite jobbigt att ge bort något jag INTE gjort själv... Fast det måste ju vara bra också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)