Söndag i solen

Det har varit en helt fantastisk dag här i Stockholm idag. Solen har lyst och jag och Lill-Fisan passade på att ta med mormor och morfar till Skansen. Det var jätteroligt, tyckte Lill-Fisan. Man kunde jaga hönor, kolla på björnar och klättra på små berksklackar. Något som var väldigt ovanligt med denna dag var att alla fyra lodjuren (!) låg ute och solade sig. Skansken är ett av favoritställena i vår familj och jag kan säga att jag faktiskt inte ens kommer ihåg sist jag såg ett lodjur.

Men sol ger vårkänslor, det är sommartid idag och vad passar då bättre än att prova den idén jag fick här i veckan, helt i solens tecken och färg. Citronrutor med crunch.

Jag har en förkärlek för småkakor. Vad som gör det ännu bättre är om de verkligen är små. Det ska inte behövas mer än ett par tuggor för att få i sig en kaka. Är de så små så kan man ju äta så många fler sorter innan det blir för mycket.

Detta är en skruen kaka och de är ca 2 x 2 cm stora, dvs två härligt friska tuggor med knaprig toppen. De blev verkligen så bra som jag hade inbillat mig att de skulle vara. De behövde dock ganska så lång gräddningstid, uppemot 30-35 min på 175 grader.





Men de blev helt fantastiska. Ett väldigt trevligt avbrott i de annarns så söta kakfaten med en liten kaka med en soligt syrlig touche.

I see you...

I have been noticing that lately I've gotten a lot of hits from the dear 'ol US and Australia. I suspect that most of you find my humble little blogg, in Swedish, throgh Pinterest.

I am sorry that I don't write in English. I really don't feel confident enough to blog in English. But you guys are more than welcom to drop a comment, questions or what ever it may be.

Or, you could just learn Swedish ;).

Welcome to my blogg!

Göra medicinen lite roligare eller, a case for astma

Ja, då är det konstaterat. Lill-Fisan har så kallad barn/förkylnings astma. Det här har med största sannolikhet varit anledningen till det eviga VAB-ande under hösten och alla höga febertoppar vid minsta förkylning. Det är nämligen så att så hon inte har varit sjuk sen vi började medicinera. Våran ständigt småfebriga och trötta unge är som bortblåst och kvar är en glad, sjungande, envis och gosig liten unge. Helt fantastiskt skönt!

Det enda är att den här medicinen inhaleras. Den inhaleras med hjälp av en inhalator som är ett ca 20 cm långt, genomskinligt plaströr. I den ena änden sitter ett gummilock med hål i och i den andra en slags backventil som gör att man kan suga i sig det som finns i röret men inte blåsa in saker i röret. Vid backventilen sitter en liten gummimask (tänk lustgas fast storlek barn) fast. I änden med gummilocket så sprutar man in själva medicinen.

Hela det här paketet är en aningens otymplig och eftersom den ska packas med till dagis varje dag så tänkte lilla mamma (jag) att det kanske kunde vara trevligt att ha den i något finare än en 2 liters fryspåse från ICA.

Så jag sydde en liten neccissär, eller ett "case" för den som vill vara internationell.

Jag har ofta för dåligt tålamod för att följa beskrivningar så jag måttade klippte och sydde. Jag är speciellt nöjd med formen på det lilla "locket".

För er som undrar kan jag meddela att det är mycket roligt att plocka ur och i alla sina medicinska tillbehör.

Tänk om

Jag fick en tanke när jag satt och läste en väninnas blogg. Hur skulle det se ut om vi agerade på våra impulser?

Det som fick mig att fundera och fnissa lite var när hon skrev att hon ville hoppa på en man för en sketen Findus frysrätt. Hon sitter på tåget från GBG, är svinhungrig och så sätter han sig ner med sin mat.

För mitt inre öga ser jag hur hon tyst och långsamt kryper ihop och fokusrar blicken på mannen, samtidigt som ett dovt morrande hörs långt ner i hennes strupe. Innan mannen hinner reagera har hon tagit ett språng värdigt en puma, slår omkull honom, vänder sig blixtsnabbt om, tar hans mat och kutar iväg.

Det är en ganska så skrattretande tanke men om man tänker lite mer på det så är det just därför folk blir mördade och misshandlade. Gärningsmännen agerar på sina impulser och har inga spärrar. Så det är nog bra att vi är lite väluppfostrade.

Jaha! Vad ska jag göra av allt garn då?

Det började jag fundera på när det en vacker dag började rulla ut garnnystan ur pysselgarderoben. Då kom jag ihåg att jag sett en helt fantastiskt söt väska/tygkasse som jag "pinnat" på mitt pinterest. Jag tycker den är så galet snygg så den gav mig inspiration till min egna variant.

Jag tycker att min blev jättesöt den också. Tygerna är från Tilde och titta! Det blev små fickor på sidorna för virknålar och mönster. Jag tycker till och med att den blev så fin så jag nog måste sy en till att ha som shopping/matlåde/strandpåse och så måste nog Lill-Fisan få en alldeles egen i lagom storlek.