Slutet på semestern

Det känns att semestern börjar gå mot sitt slut. Helt plötsligt börjar det bli svårt att hinna med allt vi skulle göra. Vi skulle ju bygga om ett av köksskåpen (ja, jag vet. Man kan faktiskt renovera hela skiten men just nu ligger vi ca 150.000 sek ifrån det, så jag bygger lite nya hyllor istället.), vi skulle börja fixa i ordning lill-fisans rum, jag skulle hämta symaskinen hos mamma så jag kunde börja med mina kuddfodral, jag skulle köpa tyg till kuddfordralen och så vidare.

Inget har vi fixat eller gjort. Imorgon tänker jag dra och köpa rätt tillsågad 15 mm MDF och reglar så jag kan fixa till det där förbannade skåpet som driver mig till vansinne. Jag tror att jag ska gå och köpa mig en fet jävla borrmaskin på fredag, en som orkar göra hål i världens hårdaste betongväggar och så ska jag börja borra upp saker jag vill ha uppborrade.

Det känns som tiden bara rinner iväg. Vi har inte kommit iväg och badat så mycket som jag hoppats och nästa vecka är det sista semesterveckan och dessutom börjar inskolningen för lill-fisan. Sen är det dags att ge sig iväg till jobbet igen och så rullar allt på.

Varför kan man aldrig vara riktigt nöjd med semestern? Varför är det alltid massor man känner att man inte gjorde tillräckligt mycket och inte hann med? Tråkigt. Vet inte vad jag vill med det här inlägget men det är ju inte alltid jag vet det heller.