Det senaste pysselprojektet är fotokort. Lillfisan har alltid haft en förkärlek till våran fotovägg vi har därhemma. Det är bilder på familj, vänner och släkt och där älskar lillfisan att stå och titta, peka och prata om bilderna. Eller, hon står inte. Hon sitter på min eller sin pappas arm och häver sig fram mot väggen för att peka och prata. Det hela börjar bli aningens jobbigt eftersom hon nu väger över 11 kg och börjar bli lång, så det är ett rättså duktigt moment man ska hålla emot när hon häver sig fram. Saken är den att det går inte att stå precis vid väggen, eftersom min gamla fina sekretär står vid väggen. Det är också därför som Lill-Fisan måste häva sig fram för att kunna peka på alla bilder.
Detta har gjort att jag har börjat fundera på att man borde på något sätt ge henne en fotosamling där bilderna är tillräckligt styva för att inte kunna knycklas ihop på en gång. Tål slabb, bit och kladd och som hon kan hålla själv och som inte går sönder när de kastas i golvet vid eventuella vredesutbrott.
Lill-Fisans fotokort |
2 kommentarer:
Bra idé! kontaktplast, känns bekant, men vad är det? F's mamma hade en sån där maskin som man la saker i och så blev dom inplastade, den var bra!
Ah! Du tänker på laminering. Nä, det här är självhäftande plast. Du vet sådan man köper i bokandeln som har rutigt skyddspaper och som mamma ofta slog in dina skolböcker i när du var liten. Remember?
Skicka en kommentar