Mys med familjen Fis

De här fiffiga systrarna är faktiskt en stor inspirationskälla för mig. Jag satt och surfade lite och fick syn på det här, en alldeles fantastiskt härlig pastellig rocky road. Eftersom stackars lilla Lill-Fisan har haft någon magåkomma som varade i hela 5 dygn så tyckte jag att hon (och jag och maken) minsan skulle ha lite fredagsmys!

Så jag gjorde min alldeles egna rocky road. Jag tror jag har Leila Lindholms recept någonstans i hyllorna, hennes rocky road ska tydligen vara legendarisk. Men jag orkade inte leta upp receptet och sen var jag nästan helt säker på att det receptet innehöll nötter. Nötter funkar inte så bra i den här familjen än, Lill-Fisan does not approve! Eftersom fredagsmyset var ganska så mycket för hennes skull så kladdade jag i de jag vet att hon gillar.

Det blev så populärt så! Vad hade jag i då? Mjölkchoklad, rice krispies, digestivekex och minimarsmallows, baby!

Ordnung must Sein!

Jag älskar förvaring. Jag går på allvar igång på välorganiserade skåp, garderober och lådor. Jag älskar när var sak har sin speciella plats. Det här med förvaring och förvaringslådor blev en lätt mani under min graviditet. ALLT skulle organiseras i små genomskinliga plastlådor med lock som man snäpper fast med små svarta spännen. Ja, jag erkänner jag gillar att organisera.

Nu råkar jag ha ganska så mycket pysselmaterial. Det mesta av detta material är prydligt ordnat i, gissa vad? Små plastlådor med lock. Däremot har tillverkaren av dessa plastlådor inte tillverkat ett format som passar för typ A4-ark. Mycket märkligt enligt mig. Jag har ju en hel del sådnat skräp som skulle passa ypperligt i sådna lådor.

Men då kom jag ihåg att jag var minst lika manisk på förvaring under min KTH-tid. Varenda anteckning, kompendium och innlämningsuppgift var prydligt sorterat, efter kurs, i små pappförvaringslådor med lock. Fråga mig inte hur jag prioriterade som fattig student när jag köpte alla dessa lådor men det spelar ingen roll. För de är i A4-format! Däremot så var det ganska så tråkiga och fula, så de behövde en uppiffning.

Uppiffning sker ju enklast med att man bara helt sonika tar ett trevligt inslagningspapper och fäster runt om på lådan. Jag misstänker att man skulle kunna få ett ganska så bra resultat med tapetklister men det hade jag inte hemma när jag fick idén. Eftersom jag är av en otålig natur så blev det dubbelhäftande tejp. Det funkar super det med!

De fina små etiketterna hittade jag bland mina designark från Tilde.

I bakgrunden ser ni mina små plastlådor. Jag måste erkänna att de inte är särskillt vackra men de är så sjukt praktiska och de är stapelbara! Men den dagen jag få ett alldeles eget pysselrum så kommer det nog se annorlunda ut. För närvarande får jag nöja mig med 1,5 pysselhyllor i vår överdimensionerade hallgarderob.

Balkongen är min trädgård

Jag och maken är typiska lägenhetsmänniskor. Vi gillare inte att renovera. Vi gillar inte att spackla, riva kök, kakla duschar, rensa stuprännor, klippa gräs osv, osv. Vi gillar tanken att när det är helg kan vi, i princip, göra vad fasiken vi vill. Vi har ansträngt oss mycket hårt för att minimera våra "måsten". Det är underbart, då finns det ju så mycket tid att göra det man tycker är kul. Bland annat så gillar jag att plantera och småpåta lite. Det ska vara lite lagom och kravlöst men resultera i en prunkande oas högst upp i huset.

Jag kan villigt erkänna att de sista två åren har det där med prunkande oas legat nere ganska så ordentligt. 2010 var jag nybliven, hormonsprutande mamma just under planteringssäsongen. Jag tror jag lyckades gräva ner några penseér. Förra året hade jag en 1-åring som mer än gärna slet upp varenda planta och kastade ner jorden på grannens balkong. Det var den sommaren som vi bara öppnade balkongdörren när hon sov...

Men i år är det nya friska tag! Jag har ett tag suktat efter sådana där gamla fina äppellådor och tänkt att de skulle ju bli fin-fina odlingslådor på balkongen. Jag har nämligen fått för mig att jag vill odla sockerärtor och bondbönor på balkongen. Har ingen aning om det kommer att funka eller bli bra men jag vill testa!

Hursom den superfiffiga och hjälpsamma floristen som har Tant Gröns Blommor i Frösunda, Solna, letade upp och tog hem äppellådor till mig. Tyvärr har jag ingen hemsida till henne men hon finns och hon är toppen. Hursom, planteringslådor skulle det bli.

Helt sonika så klädde jag insidan med en svart sopsäck som jag klippt upp. Häftpistoler är verkligen skojjiga att arbete med. Istället för att göra hål i botten på plasten, för dräneringens skull har jag satt ett plaströr i lådan så man ska kunna se vatten nivån och lägga av att vattna innan man dränker de stackars små växterna.

Såhär blev de färdiga lådorna. Jag är mycket nöjd om jag får säga det själv. Nu får vi bara hoppas att det börjar växa något i dem också. Jag hoppas också att Lill-Fisan inte får för sig att plocka de små nya skotten, för det är fortfarande mycket roligt att "hjälpa" mamma att skyffla jord.



Babbel om pyssel och egentid

Ja, det har blivit väldigt sporadisk bloggning här på sista tiden. Det är fortfarande ett hårdvaruproblem. Maken har hoggat vår dator med bildfiffarprogrammet, jag är pretto och kan absolut inte tänka mig att lägga ut bilder som inte är redigerade.
Dessutom har det sprutat ur båda ändar på Lill-Fisan de senast 4-5 dygnen. Vi har precis påbörjat vårat andra skit- och spyfria dygn! Hejja oss!
Kors i taket och peppar, peppar ta i trä har varken jag eller maken blivit sjuka än och på köpet börjar jag så smått komma över min spy-fobi.

Men för att inte oroa kan jag meddela att jag har flera pysselprojekt som är i produktion (lite för många egentligen, men men) och två som är fotograferade och färdiga. Jag är fortfarande sjukt insnöad på virkning, det är ju så lätt och går ju så fort!

Sen har jag lite grejor på gång på balkongen som är både fint och potentiellt fruktsamt. Det ska bli spännande att se hur det artar sig.

Men nu ska jag iväg till min fantastiska frisör som ska göra mig, om möjligt, ännu finare i håret. Är det något med mig själv som jag gillar och är lite stolt över är det mitt hår. Vem vet, det kanske blir en liten bild? Men framför allt längtar jag efter att få dricka kaffe och sitta och skvallra med världens bästa frisör! Egentid som det så populärt heter.

Det skulle varit "Glad påsk!" för 1,5 veckor sen...

Det här var meningen att det skulle bli ett inlägg sent på påskafton. Icke sa Nicke! Det har inte blivit särskillt mycket av varken blogg eller pyssel sen jag kom tillbaka från påskfirandet. Av olika orsaker. Maken har monopoliserat datorn (vi måste verkligen köpa en till), det har hänt (eller, inte hänt) en del saker i mitt liv som har gjort att jag inte direkt har haft någon lust att var så himla fiffig och käck och blogga en massa. Men nu börjar jag komma upp på banan igen.

Vi firade påsken ute i semesterhuset i Stockholms skärgård. Det var härligt idylliskt och snöigt. Tack gode guuuud var det i alla fall sol och relativt snöfritt på påskafton. Det betydde att den traditionsenliga skattjakten kunde äga rum utomhus. Alla barnen hade fått en karta över tomten och kryss markerade var ägget var gömt. Sen hade mormor och morfar även tillverkat "strutsägg" av gips som även de hade en liten godisgömma i sig. Jag kanske ska återkomma med ett DIY-inlägg om hur man gör gipsägg....

Här kommer ett litet bild pot-purri dagen till ära, ett litet EFIT om man så vill.

Storkusinen hjälper Lill-Fisan att navigera kartan

Men vad är det som gömmer sig under granriset...?

Ett fin-fint påskägg med härliga godsaker i!

Hur man öppnar ett strutsägg när man är 2 år. Back to basic med en sten.

Efter skattjakten var det dags för påsklunchen. Jag måste erkänna att jag blev så himla fokuserad på att äta all god mat att jag helt glömde bort att fotografera den härliga buffén vi dukat upp. Men bordsdekorationerna gjorda av storkusinen och hans mamma hann jag med.



Vackra små fågelbon av torrt gräs med små härliga chokladägg i.

Till efterrätt hade jag bistått mormor med att göra dekorationerna till den härliga chokladtårtan hon bakat. En liten kanin i marsipan med både ett stort och flera småägg att titta fram bakom. Det stora ägget är penslat med pulverfärg för att få den tonade effekten.





Seeking Mona...

Mona, var har du tagit vägen??? Jag kommer hem från påskens bravader, ser ett nytt inlägg ifrån dig och när jag ska gå in för att läsa var du har flyttat din blogg (eller om du rent av har slutat blogga) så finns inte inlägget kvar och hela din blogg är raderad från bloggfamiljen.

Jag blir så ledsen! Nu hittar jag dig inte och vet inte var i cyber jag ska börja leta. Kan någon hjälpa mig???

Det är bloggen som hette Monas Universom jag pratar om. Jag vill veta hur läget är i fiiiinhooden!

Påskpyssel. del 2

I morgon är det påskafton. Hos familjen Fis betyder det att alla barnen får gå på skattjakt för att hitta sina ägg. De små barnen får följa ett snöre/garn som är utlagt och leder till äggömman. De lite större barnen får en svårare snörbana där garnet byter färg under mattor och bakom möbler. De största barnen får skrivna ledtrådar som de ska följa till nästa ledtråd som kan stå i en bok eller vara gömd på något klurit ställe. När jag växte upp kunde skattjakten ta ett par timmar.

I år får nog Lill-Fisan följa ett garn som bara ligger öppet för att hitta sitt ägg. Ska bli spännande att se vad hon tycker om ägget. Det är ju första året som hon är medveten om att hon får ett ägg. Men, det är ju inte därför jag skriver. Jag var ju tvungen att pyssla lite egna ägg. Såklart så var det panduro som tillhandahöll "grundägget".

Sen var det bara att måla på och limma med limmpistolen, fylla med lite härliga tryfflar och voila! Fantastiska, underbara, vackara och härliga ägg. Varsågod alla barn!



Påskpyssel, del 1

Det är något med högtider som får mig att bli totalt galen. Speciellt jul och påsk. Det är trevliga högtiden som man associerar med gott att äta, trevlig samvaro och lite långledigt. Det sistnämnda känns extra välkommet just nu. Det har varit lite crazy i mitt liv utanför bloggen så det ska verkligen bli skönt att bara slappna av.

Jo! Pyssel var det. Jag har roat mig med att dekorera egna ägg till påskriset. Panduro hobby sålde plastägg i natrulig storlek där ett litet snöre att hänga dem i redan satt fast. Allt man behövde göra var att dekorera dem. Himla praktiskt!

Vad jag gjorde var att måla dem i lite olika färger. Jag hade hittat söta små servetter på nätet som användes för decoupage dekorering av äggen. Snabbt, enkelt och snyggt! Precis som man vill ha det när man har en klåfingrig liten 2-åring som klättrar runt på en.

2 år och.... MIN!

Lill-Fisan fyller år idag. Det är inget skämt, hon fyller år den 1:a april. Jag kommer ihåg när jag för två år och tre dagar sedan gick, med myrsteg, in på specialistmödrarvården på KS i Solna. Jag skulle träffa läkare och jag var ganska så säker på att de skulle boka en snittid till mig.

Jag började besöket med att mer eller mindre få en utskällning från läkaren som inte tyckte att jag höll mig lugn nog. Jag hade ett blodttryck som borde fått blodet att spruta ut genom öronen på mig och det blev inte bättre av att jag vankade till och från bussen. Helst ville läkaren att jag skulle ligga still. Personer som jag har lite svårt att inte göra något alls. I min värld var det väl inte så farligt att sitta å pyssla, laga lite mat, stryka lite bäbiskläder, ja ni vet. Såhär i efterhand så tycker jag att det faktum att jag var tvungen att lägga mig ner i 30 min efter att jag stått upp i 20 borde kanske ha gett mig en hint om att jag borde lägga av. Men inte. Oh well!

Jag satt hos läkaren och hon (läkaren) sa att vi skulle boka en snittid. Toppen, tänkte jag. Jag hade ju mer än 3 veckor kvar till "drop down". Hon börjar ringa runt och säger bara "jaha" och "nähä" och när hon lägger på säger hon att hon måste kolla med en kollega vad hon ska göra och går ut ur rummet. Jag är ju inte mer puckad än så utan jag fattar ju att det är problem att få tag på snittider inom rimlig tid från mitt due-date. Läkaren kommer tillbaka och ser segerviss ut. Hon ringer ett till samtal och nu säger hon "ok, va bra!". Allt jag kan tänka är "inte 1:a april, inte 1:a april...". Hon lägger på luren och säger "du kan få tid för ett subakut snitt den 1:a april", "Nästa tid är den 24 maj (mitt due-date var 21:a april), så vore jag du skulle jag ta den...".

The rest is history och idag hade vi kalas och jag fick baka tårta! Det är därför jag skriver. Det var länge sedan jag fick göra tårta nu så jag var lite orolig att jag glömt hur man gör.

Det gick så fint så. Det blev en teletubbietårta fast enligt Lill-Fisan så skulle hon ha "apan" på tårtan. Det var också viktigt att få en bit med blommor på.

Jag tycker att hon borde ha känt igen dem, så mycket som hon har tittat på dessa små figurer. Men till hennes försvar får jag väl säga att det har varit väldigt mycket Nicke Nyfiken på sista tiden, så ja, det var tydligen en apa. Lill-Fisans kusin F var här och det höll på att bli lite fejd om själva figurerna. Lill-Fisan norpade 3 stycken så F fick bara 1. Men Lill-Fisan delade med sig till kusinen.

Men när man är 2 år har en viss territoriell känsla börjat infinna sig. Så det var väldigt mycket ledsna miner och lite småkäbbel om leksakerna, framför allt om den röda Bobby Car som var en mycket populär present.