måndag 9 januari 2012

Förklara det självklara

Vissa människor har ett behov av att förklara det självklara för andra.

Idag åt jag och kollegorna lunch på ett ställe som har en specialarsallad. Den är verkligen jättegod. Det enda är att den är på à la carte-menyn. Det brukar inte vara ett problem, de är snabba på det här stället. Precis som det SKA vara på ett lunchhak. När man beställer superspecialarsalladen får man sådana där puckar som börjar blinka och pipa när beställningen är klar. För ovanlighetens skull började puckarna inte väsnas idag. I vanliga fall börjar de leva runt när man precis hunnit sätta sig. Men inte idag alltså. Efter ca 10-15 minuter (jag har hunnit goffa i mig halva min sallad) går en av kollegan och frågar. Jodå, visst tusan hade de glömt deras beställning men bara för att rädda ansiktet eller nått säger killen, "ja, alltså. De börjar pipa och blinka när det är klart" och pekar på pucken.

Well, duh! Hade det varit 1991 hade det kanske varit ok att förklara för en gäst hur puckarna funkar. Men inte 2012 och problemet var just att de INTE börjat pipa och blinka.

Nästan samma var det med tanten som sålde vinterjackan till mig. Jag provade en jacka där blixtlåset var bökigt att få upp. Jag bad henne om en annan jacka att prova. Det var liksom att varje gång man försökte trä i den lilla delen i den stora i blixtlåset, så åkte den stora upp en liten bit så det inte gick att stänga. Hur mycket man än försökte dra ner den stora i botten verkade den åka upp igen. Den här lilla tantaluran titta lite lurigt på mig och säger, "jag har kommit på ett knep!". Jaha, tänkte jag. Finns det KNEP att ta till när det gäller dragkedjor? För mig är det en rättså rakt på grej det här med blixtlås. Den lilla i den stora och så drar man upp.

Hursom, tanten tittar ännu lite mer illmarigt och säger. "jag har kommit på att man måste köra ner den stora i botten ordentligt innan man trär i den lilla och drar upp". Nu tror jag naturligtvis att tanten försöker håna mig lite för att jag inte klarar av att stänga jackjäveln. Men så tittar jag på henne och upptäcker att det inte finns ett spår av hån i hennes ansikte. Istället ser hon ut som, jag kan tänka mig, herr Isaak Newton såg ut första gången han berättade om sin teori tyngdlagen för någon som brydde sig.

Jag vet inte vad som är värst, att gemene man är så puckad att personal känner sig tvungna att förklara hur maten-är-färdig-pucken och blixtlåset fungerar eller att personalen tror att de sitter inne med en nyhet?

1 kommentar:

Malin på pastill.nu sa...

Haha, gud vad roligt att du skrev om det :-D
/idioten ;-)